Springa själv

Vecka 32 - Springa själv

Ännu en vecka har sprungit förbi. Denna veckan har jag funderat kring det här med att springa själv.

Låt oss först sammanfatta veckan dock.

Det blev mitt i prick, 70 kilometer sprungna. Det är där omkring jag vill ligga, när jag nu satsar på 5km ett tag. Så det är positivt.

Runstreaken är uppe i hela 33 dagar nu 🥳

Denna veckan blev det Ursberget som jag ville hitta till. Det blev bara en sväng upp och ner. Jag lär dock återvända dit inom kort.

Springa själv

Jag har alltid tänkt att springa själv, varje pass, är det bästa. Springa ensam med sina tankar, samla och sortera är något fantastiskt. Det är så som jag alltid har sett på löpningen. Terapi som görs på egen hand.

Även om jag fortsätter att springa för att det får mig att må bra. Så har jag nu kommit till en punkt där jag gärna vill utvecklas som löpare. Tidigare sprang jag, bara för att springa. Där fanns inga konkreta mål. Detta har ändrats för mig. Jag vill under 20 minuter på 5km, jag som bara lallat runt på runt 32-28 minuter. Sen vill jag se vad jag kan göra på en halvmara/marathon och ultra förstås.

Givetvis kan vi säkerligen utvecklas fantastiskt genom att bara träna själva. Men jag kan ändå tänka mig att träning med andra kan motivera och sporra oss på andra sätt.

Springa med andra

Under sommaren har jag haft, minst ett pass i veckan där jag sprungit med en vän. Detta har varit väldigt roligt. Motiverande. Det har blivit som ett litet avbrott från den riktiga träningen. Jag har sett på de passen som lite av återhämtningspass. Så behöver det förstås inte vara. Vi kan ha kvalitetspass, fast vi springer med andra människor.

Ångest

Det är förstås också bra för någon med social ångest, att göra något med andra. Ska vi ta oss ifrån den där känslan av obehag som infinner sig i sällskap med andra, så måste vi ju vara i dom situationerna. Det passar väl utmärkt att göra det, samtidigt som vi gör något vi älskar. Till slut kommer den där känslan av obehag försvinna.

Löpargrupper

Jag har sett att det finns diverse löpargrupper. Men har tänkt att det nog inte är något för mig. Där finns även en ångest och rädsla över att man inte ska kunna hänga med dom andra, så att man i slutändan, ändå springer själv 😂. Jag har dock börjat omvärdera detta, efter denna sommaren. Att köra några pass med andra, kan vara en enorm källa till motivation och inspiration i vår träning.

Efter mitt 5km projekt. Så är min tanke att påbörja träning inför marathon, innan jag slutligen kan dedikera mig till ultralöpning. Jag tänker att då kanske det skulle vara trevligt att gå med i en löpargrupp.

Fast jag älskar att springa ensam, så är jag ändå nyfiken på att reda ut om löpning med andra kan ha en positiv effekt på träningen och utvecklingen. Det känns som att några löparkompisar till, inte skulle vara något negativt heller. Nåja, vi får väl se hur det blir.

God natt!

❤❤❤

Share

Kommentera

%d bloggare gillar detta: